|
|
Av Malin Andersson, onsdag 20 april 2011
Mor Malin letar efter ett nytt kvastskaft
Att gå på guidade visningar handlar för mig om så mycket mer än att lyssna på vad guiden säger och berättar om.
Eftersom jag guidat länge är jag alltid minst lika intresserad av hur det sägs, hur guiden samlar och hanterar gruppen, hur gruppen beter sig, hur visningen planerats och genomförs.
Tisdagen före påsk gick jag med på en guidad, dramatiserad visning på Vallby friluftsmuseum i Västerås. Strax före klockan tio hämtade jag min klisterlapp att sätta på jackan i butiken vid torget. Därefter gick jag mot platsen där visningen skulle börja och kom då ifatt mor Malin som var ute och letade efter ett nytt kvastskaft. Det gamla hade gått av då hon städade stugan sin inför påsken.
Hon frågade om vi sett något som kunde användas och så fick vi gå med henne till mor Johanna som höll på att baka, laga mat och duka bordet i salen inför påsken.
Redan här var många av barnen med på noterna och letade pinnar som de gav till mor Malin och knackade på dörren på mor Johannas stuga.
De båda mororna var inte de allra bästa vänner, men de berättade båda om påskens traditioner och seder; om fastan, häxor, tjuvmjölkade kossor, palmblad och påskris.
Nu började barnen i gruppen inte bara svara på frågor utan även ställa frågor. Vi vuxna var tysta. Det fotograferades en del både ute och inne och mor Malin ryggade undan från en pojkes kamera och blixt: ”vad är det där för konstig sak? … och nu åskar det också”.
När mor Johanna berättar att man till påsk ska äta ett helt tjog ägg kommenterade ett av barnen att det är nyttigt med ägg, för de innehåller massor med protein och alla vitaminer utom vitamin C. På det svarade mor Johanna avmätt; ”jag vet inte så mycket om sån’t, jag vet bara att det är gott”.
Mor Johanna och . . . → Read More: Dramatiserad påskguidning på Vallby friluftsmuseum
Av Malin Andersson, fredag 25 mars 2011
Den gamla tvätt- och bagarstugan intill Engelsbergs Bruk är aktuell i min tillvaro just nu. En entreprenörskollega och jag erbjuder paket där för grupper som kan komma och baka, bli guidade, göra luffarslöjd och ha picknick på nybakt bröd med goda fyllningar. I Barnens Bergslag ska vi använda den till aktiviteter för barn – och jag har valt den som studieobjekt i den kurs i kulturmiljöpedagogik som jag går på Linnéuniversitetet i Kalmar.
Här om dagen var jag där och fotograferade lite. Bilder som ska bifogas läxan som mejlas senare idag till Kalmar.
Jag var hemsamarit i Ängelsberg under sent 1980- och tidigt 1990-tal. Jag lärde känna gamlingarna och genom dem det Ängelsberg där jag började guida i samma veva. Det gav kunskaper på ett djupare plan än mitt läsande i diverse kompendier och böcker kunde hjälpa mig med.
De berättade bland annat om sina minnen från tvätt- och bagarstugan. Den byggdes på 1700-talet och användes långt in på 1900-talet.
Kvinnorna mindes hur lyxigt det var när man fick en egen tvättmaskin i hemmet och slapp använda tvättstugan.
Men mangeln var bra och den använde man även efter tvättmaskinernas intåg hemma. Även bagarstugan användes då och då för storbak.
Männen mindes mest dofterna från tvätten och det varma, rena vattnet att bada i efter en veckas slit på vintern. Någon drog sig till minnes ungdomens tjuvkik då kvinnorna badade där.
Än finns det eld och bröd i bagarstugan. En rejäl stenmangel finns här, som fungerar fint. Linnet blir så slätt, så slätt. Kunskap och minnen från tvättstugans många dagar finns samlade i en pärm som guiderna tar fram då det är visningar av bruket på sommaren. Det här är hygienens kemi, matens kunskap, vår vardagshistoria. Så olikt och ändå . . . → Read More: Minnen från tvätt- och bagarstugan vid Engelsbergs Bruk.
Av Malin Andersson, torsdag 24 mars 2011
I förrgår kväll hade jag nöjet att föreläsa om guideteknik och värdskap på en kurs för guider anordnad av Fagersta Turism och Ekomuseum Bergslagen. Vi träffades i Stora Logen på Västanfors hembygdsgård, en lokal som är ”som en ut- och invänd strumpa” enligt Örjan Hamrin, som också föreläste.
Föreläser om guideteknik och värdskap på guideutbildning i Västanfors. Foto Christina Lindeqvist
Eftersom en del deltagare på kursen inte guidat tidigare lade jag vid det här tillfället mest fokus på hur man som guide kan hantera sin grupp; de praktiska detaljerna och knepen man kan använda sig av för att få med sig gruppen och reda ut situationer som kan uppstå.
Att guida innebär bland annat att kunna sin miljö och sin omgivning.
Men lika viktigt är det att kunna skapa en gruppkänsla bland en massa främlingar. Att guida så att ingen har lust att avvika efter en liten stund.
Att anpassa visningen beroende på vilken grupp man möter just då.
Ja, man ska kunna ”ta folk”, som det brukar kallas. Man ska vara pedagogisk och lyhörd, samtidigt som man leder gruppen och hanterar de situationer som kan uppstå då många för varandra främmande människor samlas och ska göra något tillsammans.
Det märktes att de rutinerade guiderna kände igen många av de situationer som jag beskrev och det som engagerade mest var en sak som uppstår allt oftare i vårt ”sociala tidevarv”: mobiler som ringer under den guidade visningen – och att den uppringde svarar i telefonen och står kvar och pratar mitt i gruppen och guidningen.
Så fick jag lyssna på Örjan Hamrin, som blev min ”guideguru” när jag började guida under sent 1980-tal och som fortfarande är det. Den kunskapen, den erfarenheten, den förmågan att berätta… Han är bland annat museilektor på Dalarnas museum. Det var intressant att höra honom prata om sina erfarenheter som guide!
I Ekomuseum Bergslagens blogg kan du läsa mer om den . . . → Read More: Föreläste om guideteknik och värdskap på guideutbildning.
Av Malin Andersson, måndag 14 mars 2011
Dramatiserad visning på Engelsbergs Bruk. Guidar gör Beth Söderkvist. Foto Thomas Walldow.
Om cirka en vecka ska jag prata om guideteknik och värdskap på en utbildning arrangerad av Fagersta Turism och Ekomuseum Bergslagen för gamla och nya guider i området.
Det finns hur mycket som helst att prata om när det gäller guideteknik.
Efter mer än 20 års guidande lär jag mig ännu saker varje gång.
Vid det här tillfället har jag cirka en timme på mig, vilket blir en utmaning.
Jag ser också fram emot en lite längre utbildning jag ska hålla i för feriearbetare i juni-juli.
Vill du veta mer om hur det är att arbeta som guide; anmäl dig till kursen. Du läser mer om den och hittar . . . → Read More: Förbereder guideutbildning för Fagerstas och Ekomuseums guider.
Av Malin Andersson, söndag 26 september 2010
Industrisemestern – i den mån det fortfarande finns en sådan kvar – är över, cykelställen vid järnvägsstationerna är åter fulla med pendlarnas cyklar. Vid de guidade visningarna på sommaröppna museer, däremot, är besökarna färre.
Det sägs att högsäsongen nu är slut.
Men bakom kulturkulisserna är det inte lågsäsong – tvärtom. Nu utvärderas sommarens säsong, nu tas åsikter och erfarenheter i beaktande och resulterar i planer och arbeten inför nästa års högsäsong.
Guider ska anlitas och utbildas. Skyltar ska inventeras och skrivas om. Informationstexter i broschyrer, böcker och på hemsidor ska redigeras, skrivas, uppdateras. Nya priser ska sättas. Utställningar ska produceras.
Primaleve Kulturtjänst inventerar just nu flera av Ekomuseum Bergslagens besöksmiljöer till tillgänglighetsdatabasen, på uppdrag av Bergslagssatsningen.
Ett annat mycket inspirerande uppdrag, från Fagersta Turism, är att transkribera inspelade visningar på Oljeön i Ängelsberg, och sammanfatta dem i en text som sedan skall översättas till engelska och spelas in, så att engelsktalande besökare kan få lyssna på visningen i mp3-spelare.
Foto Primaleve Kulturtjänst: Guiden Roland Pettersson guidar på Ojeön i Ängelsberg . . . → Read More: Högsäsong inför kommande högsäsong.
Av Malin Andersson, måndag 13 september 2010
Västmanlands län är en av de mest framgångsrika regionerna när det gäller att ligga i besöksnäringens bottenskikt, räknat i antalet besökare och omsättning.
Detta enligt Henrik Wester och Åsa Stanaway, VKL/Turismfunktionen, i en inbjudan till aktiva inom besöksnäringen att delta i en kunskaps- och inspirationsdag om hur Västmanlands besöksnäring ska utvecklas från traditionell torghandel till en modern och vinstdrivande industri.
Varför är det så. Är det ”länets fel”, baserat på t.ex. infrastruktur eller utbudet av sevärda besöksmål, eller är det något vi gör, vi som bor och verkar här, vi Västmanlänningar.
Om det är regionens ”fel”, kanske jag har fog för mitt dalakomplex. Under mina år som guide och turistvärdinna, till större delen i norra Västmanland, har jag oräkneligt antal gånger, som svar på min förfrågan om vad som fört besökarna till just den här platsen, fått höra ”vi stannade bara till för att fika och gå på toa, vi är egentligen på väg till dalarna”.
De starka symbolerna dalahästen, midsommarstången, kurbits och Kalle Moraeus med Orsa spelmän är svåra att klå.
Landskapet kring Siljan likaså.
Det världsarv som ligger i Dalarna, Falu koppargruva, drar många gånger fler besökare än det Västmanländska världsarvet Engelsbergs Bruk.
(Så gör även Sala silvergruva, som inte är världsarv, men väl Västmanländskt; kanske kan vi även här skylla på ”symbolen”. En gruva kanske helt enkelt är mer intressant än ett bruk?)
Eller är dalmasarna och dalkullorna bättre på att marknadsföra sin hemtrakt, starka symboler eller inte?
Är de rent av trevligare eller mer exotiska än oss västmanlänningar?
Kanske är det inte regionens fel, utan Västmanlänningarnas: ännu en sak jag hört många gånger i turistvärdinne- och guiderollen är ”I Dalarna kan dom det där med turism!”
Är det sant? Besitter man där kunskaper som vi inte har. Är man mer villiga att satsa. Har man andra visioner, eller en annan stolthet över sin region – symbolstark eller inte.
Men i så fall åter till Sala; hur kommer det sig att besöksantalet är relativt högt där.
Är förresten turismen i Dalarna en modern och vinstdrivande industri i den mening som anges i inbjudan från VKL? Kan vi i så fall få det så även i Västmanland? Eller kan vi lyckas ännu bättre och i så fall hur?
Jag har anmält mig till kursen, som är på Ramnäsgården den 12 oktober, och ser fram emot att få veta vad som i detta sammanhang menas med en ”vinstdrivande industri”, hur vi undviker att stanna i bottenskiktet, hur vi bäst och snabbast tar oss till ytan – och jag ser fram emot att träffa alla andra intresserade från besöksnäringen som . . . → Read More: Västmanlands län är en av de mest framgångsrika regionerna när det gäller att ligga i besöksnäringens bottenskikt, enligt VKL.
Av Primaleve Kulturtjanst, torsdag 01 juli 2010
Varje besöksmål behöver ett bra guidekompendium och välutbildade guider, för att besökarna ska få en så positiv och mångfacetterad bild som möjligt av platsen eller utställningen.
Nyligen har Tekniska museet köpt ett guidekompendium skrivet av Primaleve Kulturtjänst till vandrings-
utställningen Kvinnors uppfinningar, som nu är på turné i landet.
Primaleve Kulturtjänst hjälper dig att skriva guidekompendiet eller informationsmaterialet till museet, vandringsutställningen, den stationära utställningen eller bussrutten.
Välkommen för ett samtal kring ditt besöksmål och dess förutsättningar!
Foto: . . . → Read More: Guidekompendium till Tekniska Museet.
Av Primaleve Kulturtjanst, fredag 19 februari 2010
Idag har jag haft tre visningar på utställningen Kvinnors Uppfinningar i Västerås och imorgon har jag en visning – sedan är det slut.
Utställningen vandrar nästa vecka vidare mot nya, väntande orter där besökarna ska få upptäcka och inspireras av kvinnors uppfinningar – så som du fortfarande har chansen att upptäcka och inspireras här i Västerås under lördag och söndag 20 – 21/2 2010.
På söndag har vi ”avslutningsfest” för alla guider som varit med och arbetat här i Västerås. Det är första gången vi alla träffas sedan invigningen och det ska bli roligt att höra om mina kollegors upplevelser kring utställningen; vilka grupper de haft, vilka frågor de fått, hur arbetet gått i workshopen osv.
Det har varit annorlunda att arbeta på den här utställningen jämfört med de hyttor och gruvor jag vanligtvis brukar guida i. Miljöerna är olika, men mötet med besökarna är alltid lika intressant!
På bilden elever från Rudbeckianska gymnasiet i Västerås som går entreprenörslinjen och ska starta egna företag . . . → Read More: Guidat blivande uppfinnare?
Av Primaleve Kulturtjanst, söndag 24 januari 2010
Idag har jag gjort mina tre första guidningar på utställningen Kvinnors Uppfinningar på Affärs- och Idéhuset i Västerås. Söndagspromenerande Västeråsare – män och kvinnor – i olika åldrar kom in och gick runt bland de utställda uppfinningarna, en del på egen hand, en del på guidningarna, bjöds på Idépiller och uppmuntrades att rösta på favorituppfinningen för att ha chans att vinna en dag på Tekniska Museet för två personer, inklusive lunch.
Visningar för allmänheten igen nästa helg, kl. 12.00, 13.00 och 14.00 och öppet för att gå runt på egen hand varje dag.
Alla välkomna.
Det är alltid spännande att guida, och att börja på ett nytt ställe bjuder på extra spänning. Hur man lägger upp guidningen, disponerar tiden, vad man väljer att prata om, hur man får gruppen att gå dit man vill när man vill i trånga utrymmen… det är sådant man lär sig med tiden.
Besökarna idag hade intressanta frågor och kommentarer och flera lämnade sina kontaktuppgifter för att kontaktas för att få vara med i en mentorcirkel. I en mentorcirkel får deltagarna hjälp att utveckla sin idé till . . . → Read More: Guidat på utställningen Kvinnors Uppfinningar.
|
