Berätta gärna.

Själv tänker jag ”timmerhus”. Och så tänker jag ”fika”, för är det något man oftast kan göra på en hembygdsgård är det att fika.

På bilderna syns kaffestugan på Västanfors hembygdsgård i Fagersta. Ett timmerhus. Där man . . . → Read More: Din association till ”hembygdsgård”?]]> Vad tänker du på när du hör ordet ”hembygdsgård”?

Berätta gärna.

Själv tänker jag ”timmerhus”. Och så tänker jag ”fika”, för är det något man oftast kan göra på en hembygdsgård är det att fika.

På bilderna syns kaffestugan på Västanfors hembygdsgård i Fagersta. Ett timmerhus. Där man kan fika.

De senaste månaderna har mitt arbete mest bestått i att avsluta pågående uppdrag och knyta ihop lösa trådar så att jag kan ägna min fulla uppmärksamhet åt min nya arbetsplats när jag börjar där.

Men att jag avslutar mina uppdrag i de här projekten betyder inte att de projekten tar slut, tvärtom:

Jag kommer i dagarna att avsluta arbetet med en hemsida åt ett företag som är nytt på orten och som kommer att starta upp sin verksamhet kring Ängelsberg, Västanfors och Virsbo under våren 2012. Jag skriver mer om det när den hemsidan är färdig och publicerad.

Barnens Bergslag, som kommer att ha aktiviteter för barn i år, liksom förra året rullar på och Framtid för Virsbo, Norbergs kommun och Klivet Halvarsviken jobbar vidare med planering av aktiviteter och marknadsföring.

Spira Bergslagen håller för fullt på med vårens och sommarens kursprogram med kurser och aktiviteter i historiska trädgårdar och till Klivet Halvarsviken har jag gjort en ny hemsida. Företaget utvecklas med städning i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Virsbo och Ängelsberg.

Jag har ett stort engagemang i frågor kring guideutbildningar och ett nyväckt intresse av interpretation som än så länge ligger på planeringsstadiet, men som jag hoppas att jag ska kunna göra något av i framtiden.

Ett arkiveringsarbete pågår med material som handlar om Oljeön i Ängelsberg. Jag har gjort ett register och börjat sortera och registrera. I dagarna lämnar jag materialet till Karin och Lars Larsson i Ängelsberg och träffar de personer som ska ta över arbetet då jag slutar.

Kontinuerligt gör jag uppdateringar på Oljeöns hemsida, vilket jag också kommer att fortsätta arbeta ideellt med framöver. Hemsidan har sedan månadsskiftet april/maj förra året haft cirka 9600 besökare – något vi hoppas ska ge resultat i årets besöksstatistik!

Och så kommer då och då en beställning på luffarslöjd – här om dagen färdigställde jag en ”ägghållare”, som man kan ställa äggen i och sänka ner i kastrullen då de ska kokas. Den är även fin att ställa fram på bordet vid frukostdags.

Ägghållare . . . → Read More: Kultur; företagande och provanställning.]]> Att det är glest mellan inläggen här i Primaleve Kulturtjänsts blogg betyder inte att det är lugnt i övrigt, tvärtom händer det en hel del. Den 1 februari, alltså om knappt två veckor, börjar jag en provanställning som verksamhetsledare på Västanfors hembygdsgård i Fagersta.

De senaste månaderna har mitt arbete mest bestått i att avsluta pågående uppdrag och knyta ihop lösa trådar så att jag kan ägna min fulla uppmärksamhet åt min nya arbetsplats när jag börjar där.

Men att jag avslutar mina uppdrag i de här projekten betyder inte att de projekten tar slut, tvärtom:

Jag kommer i dagarna att avsluta arbetet med en hemsida åt ett företag som är nytt på orten och som kommer att starta upp sin verksamhet kring Ängelsberg, Västanfors och Virsbo under våren 2012. Jag skriver mer om det när den hemsidan är färdig och publicerad.

Barnens Bergslag, som kommer att ha aktiviteter för barn i år, liksom förra året rullar på och Framtid för Virsbo, Norbergs kommun och Klivet Halvarsviken jobbar vidare med planering av aktiviteter och marknadsföring.

Spira Bergslagen håller för fullt på med vårens och sommarens kursprogram med kurser och aktiviteter i historiska trädgårdar och till Klivet Halvarsviken har jag gjort en ny hemsida. Företaget utvecklas med städning i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Virsbo och Ängelsberg.

Jag har ett stort engagemang i frågor kring guideutbildningar och ett nyväckt intresse av interpretation som än så länge ligger på planeringsstadiet, men som jag hoppas att jag ska kunna göra något av i framtiden.

Ett arkiveringsarbete pågår med material som handlar om Oljeön i Ängelsberg. Jag har gjort ett register och börjat sortera och registrera. I dagarna lämnar jag materialet till Karin och Lars Larsson i Ängelsberg och träffar de personer som ska ta över arbetet då jag slutar.

Kontinuerligt gör jag uppdateringar på Oljeöns hemsida, vilket jag också kommer att fortsätta arbeta ideellt med framöver. Hemsidan har sedan månadsskiftet april/maj förra året haft cirka 9600 besökare – något vi hoppas ska ge resultat i årets besöksstatistik!

Och så kommer då och då en beställning på luffarslöjd – här om dagen färdigställde jag en ”ägghållare”, som man kan ställa äggen i och sänka ner i kastrullen då de ska kokas. Den är även fin att ställa fram på bordet vid frukostdags.

Ägghållare i kastrull

Jakten på malm och kol

Nu planeras kommande sommars aktiviteter. Redan nu kan du skriva in några datum i kalendern: Torsdag 6 juli till söndag 8 juli 2012, i Ängelsberg och Virsbo.

I Norberg är följande datum satta: torsdag 28 juni – söndag 1 juli torsdag 5 juli – söndag 8 juli torsdag 12 juli – söndag 15 juli torsdag 19 juli – söndag 22 juli torsdag 26 juli – söndag 29 juli och torsdag 2 augusti – söndag 5 augusti.

På Barnens Bergslags hemsida kan ni se bilder från årets Barnens Bergslag. Där kommer vi också att fylla på med information vartefter fler datum blir bokade och aktiviteter tidsbestämda, så håll koll.

Kom gärna med önskemål på sådana aktiviteter som skulle roa era barn och göra ett besök i Bergslagen . . . → Read More: Barnens Bergslag 2012.]]> I somras startade Barnens Bergslag, en tidsresa med massor med aktiviteter, guidade visningar, lekar och äventyr för barn i Bergslagen. I Virsbo, Ängelsberg och Norberg varade äventyret i tio dagar.

Jakten på malm och kol

Nu planeras kommande sommars aktiviteter. Redan nu kan du skriva in några datum i kalendern:
Torsdag 6 juli till söndag 8 juli 2012, i Ängelsberg och Virsbo.

I Norberg är följande datum satta:
torsdag 28 juni – söndag 1 juli
torsdag 5 juli – söndag 8 juli
torsdag 12 juli – söndag 15 juli
torsdag 19 juli – söndag 22 juli
torsdag 26 juli – söndag 29 juli och
torsdag 2 augusti – söndag 5 augusti.

På Barnens Bergslags hemsida kan ni se bilder från årets Barnens Bergslag.
Där kommer vi också att fylla på med information vartefter fler datum blir bokade och aktiviteter tidsbestämda, så håll koll.

Kom gärna med önskemål på sådana aktiviteter som skulle roa era barn och göra ett besök i Bergslagen extra minnesvärt!

Vallby friluftsmuseums museipedagog, alias Kloka gumman.

En morgonpromenad till Vallby friluftsmuseum i Västerås, en mild höstdag förra veckan, tog mig till ett möte med Vallbys museipedagog Ulla Blomqvist. Vi träffades för att prata om bra guideutbildningsmaterial, barnaktiviteter på museer och sommarjobbare.

Jag fick med mig material från Vallbys sommarverksamhet hem, och vi diskuterade organisationer och nätverk som är bra för inspiration och kunskap. Ulla delade som alltid generöst med sig av sina erfarenheter, kunskaper och tankar.

Bilden kommer från påskens dramatiserade visning och mötet med bland andra kloka gumman.

Snart är det julmarknad på Vallby friluftsmuseum i Västerås. Har du problem med julstämningen nu när snön lyser med sin frånvaro, gå dit, så får du julstämning i övermått! 26 och 27 november är . . . → Read More: Möte med museipedagog på Vallby friluftsmuseum.]]>

Vallby friluftsmuseums museipedagog, alias Kloka gumman.

En morgonpromenad till Vallby friluftsmuseum i Västerås, en mild höstdag förra veckan, tog mig till ett möte med Vallbys museipedagog Ulla Blomqvist. Vi träffades för att prata om bra guideutbildningsmaterial, barnaktiviteter på museer och sommarjobbare.

Jag fick med mig material från Vallbys sommarverksamhet hem, och vi diskuterade organisationer och nätverk som är bra för inspiration och kunskap.
Ulla delade som alltid generöst med sig av sina erfarenheter, kunskaper och tankar.

Bilden kommer från påskens dramatiserade visning och mötet med bland andra kloka gumman.

Snart är det julmarknad på Vallby friluftsmuseum i Västerås. Har du problem med julstämningen nu när snön lyser med sin frånvaro, gå dit, så får du julstämning i övermått! 26 och 27 november är det dags.

Här tillverkas en julbonad i luffarslöjd

I söndags var jag i Västerfärnebo och hade en ”prova på-dag” med Luffarslöjd med förskollärare på Klockarbo förskola. Det var Karin Janbell, som arbetar där, som bokat in mig. Hon och jag arbetade för några år sedan tillsammans i ett kulturprojekt.

Det var roligt att träffa Karin igen och det var roligt att visa luffarslöjd för det här gänget. Som alltid när jag har luffarslöjdskurser hade jag med mig gamla och nya föremål samt böcker att titta i för att få inspiration. Alla på Klockarbo kom genast igång med att klippa och böja tråd. Först gjorde alla varsin krok för att känna på materialet. Sedan var det fritt fram att göra vad man önskade.

Det blev fler krokar, några smycken, någon började på en skål och flera gjorde en julbonad. Ja, för en julbonad behöver inte vara gjord av tyg och korsstygn. Det går utmärkt att göra en av järntråd också.

Det bjöds på kaffe och – fars dag till ära – tangotårta från Elsas konditori i Norberg. De fyra timmarna gick fort – men mycket blev också gjort. Det är märkligt med hantverk: först har man ett ämne som ser ut nästan som ingenting – sedan har man plötsligt ett vackert föremål som man tillverkat själv. Det är väldigt tillfredsställande!

Luffarslöjdskurs . . . → Read More: Luffarslöjd med förskollärare i Västerfärnebo.]]>

Här tillverkas en julbonad i luffarslöjd

I söndags var jag i Västerfärnebo och hade en ”prova på-dag” med Luffarslöjd med förskollärare på Klockarbo förskola. Det var Karin Janbell, som arbetar där, som bokat in mig. Hon och jag arbetade för några år sedan tillsammans i ett kulturprojekt.

Det var roligt att träffa Karin igen och det var roligt att visa luffarslöjd för det här gänget.
Som alltid när jag har luffarslöjdskurser hade jag med mig gamla och nya föremål samt böcker att titta i för att få inspiration. Alla på Klockarbo kom genast igång med att klippa och böja tråd. Först gjorde alla varsin krok för att känna på materialet. Sedan var det fritt fram att göra vad man önskade.

Det blev fler krokar, några smycken, någon började på en skål och flera gjorde en julbonad. Ja, för en julbonad behöver inte vara gjord av tyg och korsstygn. Det går utmärkt att göra en av järntråd också.

Det bjöds på kaffe och – fars dag till ära – tangotårta från Elsas konditori i Norberg. De fyra timmarna gick fort – men mycket blev också gjort. Det är märkligt med hantverk: först har man ett ämne som ser ut nästan som ingenting – sedan har man plötsligt ett vackert föremål som man tillverkat själv. Det är väldigt tillfredsställande!

Luffarslöjdskurs i Västerfärnebo

Fullt kring brödbordet. Eva syns längst bort i bild.

Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagen hade satt ihop ett fint program för Bergslagstinget 2011.

Vi fick lyssna först till Eva Långberg, som inte bara berättade om sitt projekt Bröd i Bergslagen, utan även hade med sig bröd till provsmakning. Det doftade gott i hela lokalen från brödbordet. Eva berättade om bakugnar och bagarstugor, om integreringsprojekt och brödtraditioner.

Hon efterlyser brödrecept från gångna tider och traditionell bakning. Har du något sådant så hör av dig till Eva! Likaså om du har en bagarstuga du vill lära dig hur du tar hand om, renoverar eller bakar i. Hon är kunnig och engagerad som få.

Ulla berättar om att leta rödjord.

Så berättade Ulla Fredriksson om Röda jorden och alla de aktiviteter de tagit fram för skolklasser och andra grupper som kommer dit på besök. Det är allt ifrån att gräva efter rödjord till att skjuta vildsvin med pilbåge!

I gästboken skriver barn i olika åldrar sina fantastiska upplevelser på Röda jorden:  ”Vi gjorde järn” och ”Vi fick hålla i ormar”.

Läs mer på Skinnskattebergs kommun hemsida.

I den fina matsalen med utsikt över den dimmiga Kolbäcksån/Strömsholms kanal och en frostig skogen där bortom blev det intressanta diskussioner kulturfolk emellan under lunchen innan det var min tur att prata om guideteknik – och ge en hyllning till guiden – efter lunchen.

Så var det Örjan Hamrin som pratade om interpretation och hur de olika principerna för (natur)guider växt fram i USA sedan Yellowstone nationalpark bildades 1872. Enos Mills och Freeman Tilden är de ”gurus” som från sent 1800-tal och hundra år framåt grundat idéerna kring interpretation som är mycket stort i USA och även på andra håll i världen. Det handlar om hur man tolkar och förmedlar ett landskap eller en plats.

Här kan du läsa vad Christina skriver i Ekomuseums blogg, om Bergslagstinget, och allt annat som händer i Ekomuseum Bergslagen.

Christina som arrangerade Bergslagstinget 2011.

Örjan förklarar interpretation med Ornässtugan . . . → Read More: Föreläste om guideteknik på Bergslagstinget 2011.]]>

Fullt kring brödbordet. Eva syns längst bort i bild.

Christina Lindeqvist på Ekomuseum Bergslagen hade satt ihop ett fint program för Bergslagstinget 2011.

Vi fick lyssna först till Eva Långberg, som inte bara berättade om sitt projekt Bröd i Bergslagen, utan även hade med sig bröd till provsmakning. Det doftade gott i hela lokalen från brödbordet. Eva berättade om bakugnar och bagarstugor, om integreringsprojekt och brödtraditioner.

Hon efterlyser brödrecept från gångna tider och traditionell bakning. Har du något sådant så hör av dig till Eva! Likaså om du har en bagarstuga du vill lära dig hur du tar hand om, renoverar eller bakar i. Hon är kunnig och engagerad som få.

Ulla berättar om att leta rödjord.

Så berättade Ulla Fredriksson om Röda jorden och alla de aktiviteter de tagit fram för skolklasser och andra grupper som kommer dit på besök. Det är allt ifrån att gräva efter rödjord till att skjuta vildsvin med pilbåge!

I gästboken skriver barn i olika åldrar sina fantastiska upplevelser på Röda jorden:  ”Vi gjorde järn” och ”Vi fick hålla i ormar”.

Läs mer på Skinnskattebergs kommun hemsida.

I den fina matsalen med utsikt över den dimmiga Kolbäcksån/Strömsholms kanal och en frostig skogen där bortom blev det intressanta diskussioner kulturfolk emellan under lunchen innan det var min tur att prata om guideteknik – och ge en hyllning till guiden – efter lunchen.

Så var det Örjan Hamrin som pratade om interpretation och hur de olika principerna för (natur)guider växt fram i USA sedan Yellowstone nationalpark bildades 1872. Enos Mills och Freeman Tilden är de ”gurus” som från sent 1800-tal och hundra år framåt grundat idéerna kring interpretation som är mycket stort i USA och även på andra håll i världen. Det handlar om hur man tolkar och förmedlar ett landskap eller en plats.

Här kan du läsa vad Christina skriver i Ekomuseums blogg, om Bergslagstinget, och allt annat som händer i Ekomuseum Bergslagen.

Christina som arrangerade Bergslagstinget 2011.

Örjan förklarar interpretation med Ornässtugan som exempel.

I cirka sex minuter visas en animering av människors beteende i ett kvarter under ett dygn: solen vandrar över himmelen, sedan kommer månen. Det är frukost, toabesök, morgonrusch på gatorna. Skolan och kontoren fylls på. Så blir det lunch, sedan eftermiddag då kontoren töms och skolbarnen går hem. På kvällen sitter alla framför tv-apparaterna, folk gympar, det blir dans och bowlas, någon kryper längs gatan och har lite svårt att hålla festens intag kvar i magen medan uteliggarens hund tar ett varv runt kvarteret. Hela tiden vandrar vårdpersonalen mellan bb där det då och då ploppar ut en nyfödd, och våningen under där liemannen då och då skrider in och tar någon med sig därifrån.

De sex minuterna gick fort och vi satt ett par varv och såg på livet i kvarteret. Annars brukar vi nog vara ungefär lika otåliga, min snart nioåriga släkting och jag, när det gäller att beskåda utställningar och konst.

Så vad var det som lockade oss båda här?

Att det var rörliga bilder eller igenkänningsfaktorn? Kanske en kombination av båda; att hinna se och känna igen ger en känsla av tillfredsställelse. Kanske behöver saker vi känner igen gå rätt snabbt för att vi ska ha tålamod med dem, medan utställningar om sådant som är främmande eller ovant för oss måste få ta längre tid så vi hinner känna in och uppfatta och förstå?

Fast å andra sidan… Igenkänning och fördjupning kan även det vara mycket givande; dels att bli påmind om egna erfarenheter, minnen och kunskaper, samt att läsa och lära mer, upptäcka nyanser, fördjupa kunskaperna.

Jag får helt enkelt gå på fler utställningar med min unga släkting och se om jag kommer fram till några svar. Och om jag inte gör det har vi i alla fall roligt . . . → Read More: Konstverk med igenkänningsfaktor roade vuxen och barn.]]> För ett par veckor var jag på Västmanlands läns museum och Västmanlands konstmuseum, som samsas i de relativt nya lokalerna på Karlsgatan 2 i Västerås,  och tittade på utställningarna med en ung släkting. Vi blev sittande framför ett verk i konstutställningen som heter The Street och är gjort av Lars Arrhenius.

I cirka sex minuter visas en animering av människors beteende i ett kvarter under ett dygn: solen vandrar över himmelen, sedan kommer månen. Det är frukost, toabesök, morgonrusch på gatorna. Skolan och kontoren fylls på. Så blir det lunch, sedan eftermiddag då kontoren töms och skolbarnen går hem. På kvällen sitter alla framför tv-apparaterna, folk gympar, det blir dans och bowlas, någon kryper längs gatan och har lite svårt att hålla festens intag kvar i magen medan uteliggarens hund tar ett varv runt kvarteret.
Hela tiden vandrar vårdpersonalen mellan bb där det då och då ploppar ut en nyfödd, och våningen under där liemannen då och då skrider in och tar någon med sig därifrån.

De sex minuterna gick fort och vi satt ett par varv och såg på livet i kvarteret. Annars brukar vi nog vara ungefär lika otåliga, min snart nioåriga släkting och jag, när det gäller att beskåda utställningar och konst.

Så vad var det som lockade oss båda här?

Att det var rörliga bilder eller igenkänningsfaktorn? Kanske en kombination av båda; att hinna se och känna igen ger en känsla av tillfredsställelse. Kanske behöver saker vi känner igen gå rätt snabbt för att vi ska ha tålamod med dem, medan utställningar om sådant som är främmande eller ovant för oss måste få ta längre tid så vi hinner känna in och uppfatta och förstå?

Fast å andra sidan… Igenkänning och fördjupning kan även det vara mycket givande; dels att bli påmind om egna erfarenheter, minnen och kunskaper, samt att läsa och lära mer, upptäcka nyanser, fördjupa kunskaperna.

Jag får helt enkelt gå på fler utställningar med min unga släkting och se om jag kommer fram till några svar. Och om jag inte gör det har vi i alla fall roligt under tiden.

Dala-Adventslampan

I somras, på mitt uppdrag på Besökscentrum Ängelsberg för Fagersta Turism, fick jag en fråga jag inte kunde svaret på – och jag har fortfarande inte funnit det. En man ringde och efterlyste en lampa, som tillverkades i Dalarna på 50-talet. Den kallas ”Dalalampan” eller ”Adventslampan”. Tillverkaren hette Edmund Sagemo och fabriken låg i Persbo norr om Ludvika.

Lampan, som ni ser på bilden här i inlägget, tillverkas inte längre. Men mannen som ringde hade hört talas om att det i Fagerstatrakten skulle finnas en man som tillverkar (reservdelar till) den här lampan.

Jag kontaktade andra turistbyråer, auktionsfirmor och antikvitetsaffärer. Ingen kände till någon sådan lampa. Då hade jag inget foto att visa upp, men nu har jag det.

Har du sett en sådan här lampa? Vet du var man kan få tag på en? Vet du någon som tillverkar dem eller reservdelar till dem? Hör av dig, så kan jag meddela den trevlige man som ringde i somras och frågade . . . → Read More: Efterlyser Adventslampa från Edmund Sagemo i Persbo norr om Ludvika.]]> De roligaste frågorna är de jag inte kan svaren på. Förutsatt att jag hittar svaret till slut, förstås! Nu letar jag efter tillverkare av Dalalampan/Adventslampan.

Dala-Adventslampan

I somras, på mitt uppdrag på Besökscentrum Ängelsberg för Fagersta Turism, fick jag en fråga jag inte kunde svaret på – och jag har fortfarande inte funnit det.
En man ringde och efterlyste en lampa, som tillverkades i Dalarna på 50-talet. Den kallas ”Dalalampan” eller ”Adventslampan”. Tillverkaren hette Edmund Sagemo och fabriken låg i Persbo norr om Ludvika.

Lampan, som ni ser på bilden här i inlägget, tillverkas inte längre. Men mannen som ringde hade hört talas om att det i Fagerstatrakten skulle finnas en man som tillverkar (reservdelar till) den här lampan.

Jag kontaktade andra turistbyråer, auktionsfirmor och antikvitetsaffärer. Ingen kände till någon sådan lampa. Då hade jag inget foto att visa upp, men nu har jag det.

Har du sett en sådan här lampa? Vet du var man kan få tag på en? Vet du någon som tillverkar dem eller reservdelar till dem? Hör av dig, så kan jag meddela den trevlige man som ringde i somras och frågade om ”Dalalampan”.

Föreläser om guideteknik och värdskap på guideutbildning i Västanfors. Foto Christina Lindeqvist

I november bjuder Ekomuseum Bergslagen in till en träff på temat ”Guida – visa – sprida” på Lindgården i Fagersta. Läs om det på Ekomuseums blogg.

Där får jag chansen att prata om mitt favoritämne, guideteknik, då jag har ett par timmar på mig att ta upp ”med guideteknik som verktyg” efter lunchen. Det är alltid en utmaning att hålla intresset hos en grupp där den så kallade ”paltkoman” träder in. Förhoppningsvis blir det diskussioner och prat om erfarenheter och åsikter med de andra deltagarna.

Det blir förstås fler punkter på programmet den här dagen. Eva Långberg ska prata om ”med brödet som verktyg”, Ulla Fredriksson pratar om ”med platsen som verktyg” och Örjan Hamrin, guidernas guide, ska prata om ”interpretation”, alltså hur man tolkar människor, historia, platser och landskap.

Anmälan gör man till Christina Lindeqvist på Ekomuseum. Kontaktuppgifter finner ni på länken ovan. Jag hoppas vi . . . → Read More: Ekomuseum Bergslagens Bergslagsting; guideteknik och kunskapsspridning.]]> Av allt roligt jag gör i mitt arbete tillhör att guida favoritsysselsättningarna. Att prata med andra guider och att lära av dem är minst lika roligt.

Föreläser om guideteknik och värdskap på guideutbildning i Västanfors. Foto Christina Lindeqvist

I november bjuder Ekomuseum Bergslagen in till en träff på temat ”Guida – visa – sprida” på Lindgården i Fagersta. Läs om det på Ekomuseums blogg.

Där får jag chansen att prata om mitt favoritämne, guideteknik, då jag har ett par timmar på mig att ta upp ”med guideteknik som verktyg” efter lunchen. Det är alltid en utmaning att hålla intresset hos en grupp där den så kallade ”paltkoman” träder in.
Förhoppningsvis blir det diskussioner och prat om erfarenheter och åsikter med de andra deltagarna.

Det blir förstås fler punkter på programmet den här dagen. Eva Långberg ska prata om ”med brödet som verktyg”, Ulla Fredriksson pratar om ”med platsen som verktyg” och Örjan Hamrin, guidernas guide, ska prata om ”interpretation”, alltså hur man tolkar människor, historia, platser och landskap.

Anmälan gör man till Christina Lindeqvist på Ekomuseum. Kontaktuppgifter finner ni på länken ovan. Jag hoppas vi ses där!

Bland annat ska ett par hemsidor göras, ett projekt avslutas, en guideutbildning planeras, ett par informationstexter skrivas och så ska möten bokas in för att prata idéer och kommande projekt.

Mitt arbete innebär verkligen variation. På sommaren är det intensivt med arbete ute på de platser turisterna kommer till och där guider, turistinformatörer och besöksföretagare arbetar. Jag träffar och pratar med massor med människor varje dag och olika situationer och frågor ska lösas på plats.

På vinterhalvåret är det istället mer stillsamt med mer självständigt arbete hemma vid skrivbordet och enstaka möten. Det är på vintern arbetet med att förbereda inför kommande säsong pågår.

Under sommaren har jag även fått sälja en del exemplar av boken Järnladies – mycket roligt! Och nu  ska jag ta mig tid att läsa den själv! . . . → Read More: Uppdrag under och inför turistsäsongen.]]> När visningssäsongen nu närmar sig sitt slut i Ängelsberg och Fagersta turisms Besökscentrum där jag haft uppdrag i sommar, snart stänger för säsongen, är det dags att ta tag i höstens uppdrag.

Bland annat ska ett par hemsidor göras, ett projekt avslutas, en guideutbildning planeras, ett par informationstexter skrivas och så ska möten bokas in för att prata idéer och kommande projekt.

Mitt arbete innebär verkligen variation.
På sommaren är det intensivt med arbete ute på de platser turisterna kommer till och där guider, turistinformatörer och besöksföretagare arbetar.
Jag träffar och pratar med massor med människor varje dag och olika situationer och frågor ska lösas på plats.

På vinterhalvåret är det istället mer stillsamt med mer självständigt arbete hemma vid skrivbordet och enstaka möten. Det är på vintern arbetet med att förbereda inför kommande säsong pågår.

Under sommaren har jag även fått sälja en del exemplar av boken Järnladies – mycket roligt! Och nu  ska jag ta mig tid att läsa den själv! Recension kommer.